Körkortsboken kapitel 41 – Synen | Körkortsteori online

Det är genom våra sinnen vi får information om våran omgivning. Utan våra sinnen hade vi inte kunnat köra bil. Ögat ger dig 90 procent av den informationen som behövs. Därför behöver du göra ett syntest för att kunna få körkortstillstånd. Du måste ha en synskärpa på minst 0,5 för att få ta körkort. Behöver du glasögon eller kontaktlinser för att möta kraven för synskärpan måste du använda dessa när du kör bil.

Direktseende

Ditt synfält är normalt sett 180 grader. Däremot så är bara 1-2 procent av den som består av ditt direktseende, alltså den del som du ser med full skärpa. Direktseendet kan också kallas för centralseende.

Periferiseende

Om ditt direktseende är 1-2 procent av ditt synfält så är resten ditt periferiseende. Du ser inte lika skarpt där men du uppfattar rörelser och föremål. I bilden ovan ser du personen med rullator med ditt direktseende. Resten, det suddiga, är ditt periferiseende.

Mörkernärsynthet

Att köra i mörker kan upplevas som extra besvärligt för vissa personer. Detta besvär kallas för mörkernärsynthet.

Nattblindhet

Vissa har ett mycket dåligt mörkerseende som kan bero på en sjukdom eller någonting medfött. Detta kallas för nattblindhet.

Synfel

Synfel kan komma försiktigt utan att du upptäcker det. Kontrollera därför synen med jämna mellanrum.

Synfältsdefekter

Vissa sjukdomar kan ge synfältsdefekter vilket är mycket allvarligt då förmågan att upptäcka andra trafikanter försämras.

Avsökning

Erfarenhet brukar leda till att man blir bättre på någonting och avsökning är inget undantag. Förare med större vana uppfattar situationer snabbare och mer korrekt. Detta bygger bland annat på att vi ser med hjärnan som bearbetar allt vi ser. Urvalet som hjärnan gör beror främst på erfarenhet men också intressen, känslor, behov och förväntningar.

Erfarna förare

Erfarna förare har en rörligare blick och koncentrerar sig bättre på rörliga föremål. De ser också längre fram i trafiken än oerfarna förare vilket är mer trafiksäkert. De ser en större helhetsbild av trafiksituationen och får därmed mer information de kan arbeta med.

Oerfarna förare

Oerfarna förare har inte samma rörliga blick som erfarna förare och fixerar istället blicken på fasta föremål som exempelvis parkerade bilar. De får också information senare från trafiken då de håller blicken för nära bilen. Detta gör att oerfarna förare är mer statiska och är inte lika uppmärksamma på trafiksituationen.

Tunnelseende

Ditt avsökningsområde blir smalare om du kör snabbt. Detta kallas för tunnelseende och blir ännu värre vid trötthet, stress eller intag av alkohol. För att undvika detta ska du inte köra snabbare än hastighetsbegränsningen, ha en rörlig blick samt att du försöker uppmärksamma området vid sidan av vägen. Risken finns annars att du inte upptäcker faror i periferin.

Synvillor

Hjärnan bearbetar all information från våra sinnen. Synvillor sker när hjärnan tolkar informationen från verkligheten fel. Vi uppfattar alltså verkligheten som någonting annat vilket gör vår bedömning fel.

Det finns situationer där risken för synvillor är större:

Krokiga och backiga vägar
Bilar med ett framljus trasigt. “enögda bilar” kan i mörker misstas för en motorcykel.
Helljus och snöyra gör att sikten är dålig samt att du inte ser vägkanten. Detta gör att du kan få en synvilla genom att du missar orienteringen i trafiken. Risken ökar i samband med hög fart och trötthet.
På avstånd är det lätt att förväxla en motorcykel med en moped. Farten skiljer sig dock mycket ju närmare motorcykeln kommer vilket påverkar bedömningen.

Andra sinnen

Dina andra sinnen är givetvis mycket viktiga. Hörseln, känseln, luktsinnet och ditt balanssinne lägger till värdefull information som synen inte kan.

Hörseln

Det finns mycket ljud i trafiken och om någonting inte låter som det ska eller sticker ut är hörseln viktig. Bilen kanske låter trasig, du hör sirener från en ambulans du behöver väja för, vägen ser blöt ut men du hör inget stänk vilket kan indikera på halt vägunderlag.

Känseln

Med känseln kan du upptäcka om bilen inte beter sig normalt genom att den till exempel rycker till i körningen eller exempelvis om du har fel växel i vilket gör att bilen vibrerar.

Luktsinnet

Med luktsinnet kan du upptäcka läckage i bilen eller om någonting brinner.

Balanssinnet

Balanssinnet är viktigt för att upptäcka halka och motverka sladd. Sitter du rätt i bilen kan du tidigt tidigt upptäcka en halka i ryggen.

41. Synen